En gång i tiden så var jag en utav de som sade
"SVERIGE ?! Stanna här efter gymnasiet ?! Ahaaaaaaallldriiiiiiiiiiggggg."
Alla som stannade var torrbollar och tråkmånsar, sverige var regnet och färgen grå.
Nu har jag insett att Sverige faktiskt inte är så illa.
Det enda som är tråkigt är det vi vant oss så mycket vid, det som vi börjat ta för givet och .. De tråkiga sakerna.
Men egentligen så har jag kommit att inse att vart du än är i världen så blir det vad man gör det till.
När jag har skitdagar här i japan och bara känner för att lägga mig ner och dö, åka tillbaka till Sverige och regnet ( och de oändligt soliga och underbar sommarloven ) och bara ge upp.
Dagar när "alla japaner" är dumma och jag bara känner mig utanför och trist, bara känner att det var onödigt att åka och att mitt utbytesår bara rinner iväg, att jag slösar dyrbar tid och hela den balletten.
Men då kommer det nästan alltid någon tanke, eller något minne, och oftast ger jag mig själv en mental spark i baken och plötsligt är det inte "jag och japanerna", det är "vi".
Och det är likadant i sverige.
Vart du än går så är det ändå dig själv du får räkna med, det är ändå du som måste få tummen ur och fixa vad som behöver göras.
Hur många det än är som stöttar dig så är det du som ska lyfta sista lasset och ställa ner det själv.
Det finns MASSOR, massor som jag saknar med Sverige och skulle vilja importera hit, men å andra sidan så finns det så mycket här som jag inte vet hur jag ska klara mig utan i Sverige.
Jag vet inte vart jag hamnar i framtiden, men jag har insett att vart jag än är, så finns det regn, det finns grått, det finns torrbollar, det finns tråkmånsar.
Alltihop är inte ihopklämt i Sverige, och allt som är fint och glittrigt är inte heller slängt på Japan.
Väldigt uppenbara och simpla funderingar, men jag tycker inte att det gör någonting, jag bloggar ju trots allt om mitt utbytesår - det här är ju helt enkelt något som är med i bagaget .. Och folk klagar på att min blogg börjar damma igen, så why not, vi tutar och kör och slänger in filosofiska inlägg nr 2 !
Och en tjusig bild som togs någon gång i Januari.
Förresten, en annan liten rolig randomgrej;
Jag tror att jag har fått en sisådär tio frågor med samma innebörd;
.. Ursäkta, men är du hälften japan ? ( den frågan låter för övrigt mycket bättre på japanska .. )
Förmodligen bara för att jag har på min skoluniform och pratar japanska, men ändå, lite lyckopiller för wapanesen i mig !
Efter ungefär tredje gången så började jag svara "ja" på den frågan, för jag har ju trots allt blivit kallad japan ett x antal gånger av värdfamilj och kompisar i skolan/klassen, så jag är väl halvjapan antar jag - i huvudet.
Over and out från halvisen ! ~
